Karma ?

Det finns en sak som jag inte riktgt förstår. Det klingar inte rätt för mig, något som inte riktigt fullt ut stämmer. När man hör ordet karma så förknippas det med något starffbart, det du gör får du tillbaka! eller som man sår får du skörda har man ju hört. visst! du får tillbaka det du sänder ut, när jag använder ordet sänder ut så menar jag energi. Handlingar, ord och tanke består utav energi. Det du alltså sänder ut (energin) kommer tillbaka på "gott & ont", alltså på samma nivå. Det handlar dock inte om rätt eller fel, gott eller ont i det du får tillbaka. Du får endast tillbaka det (energin) för det är en salgs universiell "lag". Jag skulle egentligen inte kalla det för lag. Om du kastar en studsboll mot marken så studsar den upp, eller hur? du skulle ju inte kalla detta fenomen för en lag. bollen gör så helt enkelt, det är ett annat ämne varför. Och så är det med det vi kallar för Karman (energin). Det kommer tillbaka men inte efter någon straffbar grund eller förtjänt grund på "gott & ont".
Om vi går tillbaka till vad som inte riktigt stämmer i mina egna tankar och funderingar. Allt jag nämn hittills dock står jag för, men viss grupper av teorier säger att du även får "tillbaka" allt du "sår" i andra liv, andra inkarnationer som passar och är lämplig för dina handlingar. finns det inget tillfälle i detta liv du har "skördat" (handlat) så sänds det tillbaka i en annan inkarnation ( vilket sker på samma gång, men det är ett annat ämne jag kommer ta upp)
Ja detta kan ju stämma till en viss del, det finns en del kvar där att studera om för min del iaf. det ska inte krocka. Men det känns iaf inte långt ifrån... att det ligger en sanning i det.
Men! Vad som Inte tycks stämma om denna teori ovanför om att karman sänds tillbaka från tidigare liv osv, är ju att jag som människa, en egen individ lever fortfarande här och nu i denna inkarnation med jaget. skall jag skörda för något min "själ" gjort i ett annat liv? värdesätts inte inte mitt jag (alltså inte "själen") i detta liv?
skall en människa ta kanske skit och skit och ännu mera skit för något som man inte ens fått en medevten chans att ställa sig till, något som man inte är medveten om i detta livet. Svar på detta (enligt teorier) är då att du skall nå en viss medvetenhet bortom intelektet och jaget där du når den sanning som lyder ungefär att du inte använder ett synsätt (eller ett tillstånd mera) för att kunna förtså det där med lidande i detta liv som vi då får ta. Men vad fan hur ska vi göra då? gå runt som jävla zombies i meditation. vi är människor! varelser som anväder vårt intellekt vare sig vi vill eller inte, sen kan man lära sig att använda det mindre och mer använda eller nå sitt "övermedvetna" ibland använder jag ordet överjag men då blir d fel för då förknippas det med Fredus psykoanalytisk teori.
intellektet är våra tankar, känslor, tid och rums uppfattning, personlighet, karaktär osv. Min betydelse för "överjaget", vårat övermedvetna är något bortom detta som är intellektet. intuition, en viss medvetenhet till liv och existens. hur ska jag förklara, order räcker faktiskt inte till.....
Och varför finns karma? rättvishet? nja... för mig lutar det mer åt, som jag nämde innan, något som bara är. Allting i universum är byggd på balans men också av motsatta poler. kanske något för invecklat att gå in på nu men Karman existerar för allt ska "jämnas" ut i universum. Balans, yin och yang, alpha och omega. Inget jag själv kan fullt ut förstå men eller kunna förklara men det kanske kan få upp ögonen för andra och förståelsen?
Jag vill avsluta med att inget av det jag (för de mesta hihi =) ) skriver är något jag absolut påstår är sanning. alla har vi våran tro. Men jag tror på mina sätt och mycket känns klockrent och mycket känns oklart men det tänker fortsätta "forska" haha studera kring mina funderingar. Men oavsett hur vi alla tror så ligger det något fantsiskt i det och det är att det spelar ingen roll om vi alla tror helt olika, så länge vi mår bra och får positivitet ur det vi tror.